Du behöver förhålla dig källkritiskt till den information du hittar eller får ta del av, särskilt när det gäller material tillgängligt på nätet. Sträva alltid efter att söka fram ursprungskällan (den primära källan) och citera den i dina skriftliga arbeten istället för att hänvisa till sekundära källor som kan ha förvrängt eller missförstått informationen. Håll alltid avståndet mellan informationsproducent (ursprungskällan) och dig själv som informationskonsument så kort som möjligt.
Var medveten om att dina digitala fotspår lagras i söktjänster på nätet. Det här betyder att du får anpassad information beroende på vem du är, dina intressen, din sökhistorik, din plats och vad du har klickat på tidigare.
Filmen nedan från Code.org (5:12) förklarar i korthet vad som händer i bakgrunden när du gör sökningar online:
Se en interaktiv presentation över hur sökningar i Google går till:
Håll koll på källkritikens centrala begrepp:
| (bekräftelse)bias | = fördom, snedvridning. En tendens att lättare tro på sådant som stärker ens tidigare världsbild eller uppfattning om saker och ting. Ökad medvetenhet, bredare informationssökning, källkritiskt tänkande och diskussion kan vidga perspektiv och motverka fenomenet. |
| deepfake | = bild eller film som producerats av datorer i syfte att verka äkta och trovärdig |
| desinformation | = falsk information som sprids avsiktligt |
| fejkade nyheter | = påhittad information som liknar vanliga nyheter men som skapats med avsikt att vilseleda eller förvränga fakta |
| filterbubbla | = ett tillstånd där internetanvändare matas med information som motsvarar den information man tidigare sökt fram. Kan leda till isolering där man bara tar del av information som stärker ens tidigare världsbild. |
| infodemi | = en kraftig ökning av obekräftad information relaterat till en specifik kris eller händelse. Sprids snabbt och okontrollerat och ökar spekulation och osäkerhet |
| malinformation | = korrekt information eller nyheter som används för att skada någon eller något, t.ex. läckta privata, känsliga eller hemliga personuppgifter. |
| missinformation (eller felaktig information) | = falsk information som sprids utan att den som sprider informationen är medveten om att informationen är falsk |
| primärkälla | = den källa där information eller forskningsresultat publiceras för första gången. Sträva alltid till att söka upp, läsa och hänvisa till den ursprungliga informationskällan. |
| pseudovetenskap | = ovetenskaplig forskning som kan vara mystisk eller spekulativ, t.ex. astrologi |
| sekundärkälla | = en källa som bygger vidare på primärkällor och där information publiceras i andra hand |
| trollfabrik | = verksamhet som sprider desinformation på internet och sociala medier |
Källor: Nationalencyklopedin och Oxford English Dictionary
Faktakolla artikeln med hjälp av dessa steg:
Kolla källan. Klicka vidare från artikeln och undersök sajten, dess syfte och kontaktinfo
Läs vidare. Rubriker är ofta överdrivna. Läs alltid hela artikeln och andra om samma sak.
Sök på författaren. Sök snabbt på författaren. Verkar hen trovärdig? Finns hen på riktigt?
Se om det finns källor. Kolla upp artikelns källor. Bedöm om informationen där stöttar artikeln.
Kolla datumet. Att dela gamla artiklar betyder inte att de är relevanta för aktuella händelser
Kan det vara ett skämt? Verkar något för knasigt? Kolla sajten och författaren för att se om det är satir.
Fråga dig själv om du är partisk? Överväg om dina egna åsikter påverkar din bedömning av artikeln.
Fråga råd av experter. Fråga en bibliotekarie eller kolla en faktagranskningssajt
Källa: The International Federation of Library Associations (IFLA)
Källkritik enligt SIFT-metoden går ut på fyra steg:
Källa: https://hapgood.us/2019/06/19/sift-the-four-moves/.
Om du är osäker på en tidskrifts kvalitet kan du alltid börja med att kontrollera om tidskriften finns listad i det finländska registet Publikationsforum (Julkaisufoorumi, JUFO). Tidskrifter som är rankade med 1-3 är förhandsgranskade (peer reviewed). Tidskrifter rankade med 0 inte har genomgått förhandsgranskning.
Om du är osäker, tala med din lärare eller fråga bibliotekspersonalen!
En vetenskaplig text kännetecknas av att den:
En bra vetenskaplig artikel kännetecknas av att den:
Örebros universitetsbibliotek har gjort en video där det berättas om hur man känner igen en vetenskaplig artikel, vilka olika typer av vetenskapliga artiklar som finns och hur en vetenskaplig artikel är uppbyggd. I videon tas även upp den kvalitetsgranskning som vetenskapliga artiklar genomgår före publicering (peer-review).
Den här videon berättar om granskning av vetenskapliga artiklar som görs före publicering i Vetenskapliga tidskrifter
I dag publiceras ny forskning för det mesta i form av vetenskapliga artiklar som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. De vetenskapliga tidskrifterna finns oftast på nätet i olika databaser. För att en artikel ska kunna publiceras finns det höga kvalitetskriterier som ska uppfyllas.
När du söker efter artiklar och information för dina studier är det viktigt att du söker efter och använder information som har förhandsgranskats innan publicering. På det sättet kan du vara säker på att informationen har hög kvalitet och är tillförlitlig. Förhandsgranskning kallas peer review på engelska.
Genom att använda databaserna från biblioteket kommer du åt förhandsgranskade källor.
Videon nedan (1:56) från Western University beskriver mer vad peer review handlar om:
Databaserna i listan nedan är licensbelagda och endast tillgängliga för Hankens studerande och personal. Välj någon av databaserna för att söka efter förhandsgranskade artiklar direkt i databasens användargränssnitt. Databaserna är internationella och därför ska du använda sökord på engelska.