Skip to Main Content

Referensguide (APA 7)

Varför ange referenser?

Då du skriver vetenskaplig text så ska du alltid ange vilka källor du använt. På så sätt kan läsaren skilja dina egna tankar från det som du har hämtat från andra källor. Att använda ett referenssystem är ett sätt att ange dina källor på ett standardiserat sätt.

Det hör till god akademisk praxis att ange de källor man baserar sin text på så att:

  • läsaren kan skilja på vad som är dina egna tankar och vad som baserar sig på andra källor
  • läsaren får den information som behövs för att hitta de källor som du har använt
  • visa att du behärskar reglerna för vetenskaplig kommunikation
  • stärka din argumentering genom att anknyta till tidigare forskning
  • ge erkänsla för det arbete som gjorts av andra.

 

När ska man ange källa?

Källa anges alltid då du baserar din text på andra källor. Men även om du ska använda källor och citera och referera på ett korrekt sätt så är det din egen text som ska dominera.

 

När behöver man inte ange källa?

Om man hänvisar till allmänt kända fakta är det inte nödvändigt att ange källan. Det kan vara svårt att dra en gräns för vad som är allmänt kända fakta inom ett visst ämnesområde. Diskutera med din lärare om du behöver hjälp med att bedöma vad som anses vara allmän kunskap inom ditt område.

 

Creative Commons

Creative Commons är en organisation som arbetat fram olika licenser som kan användas för material som upphovsmannen vill ska kunna användas fritt. Creative Commons-licenserna fungerar som ett komplement till upphovsrätten. Läs mer om hur du hänvisar till material med Creative Commons-licens (på engelska) här.

Plagiering

Att plagiera innebär att använda andras texter eller idéer utan att ange källa. Om du inte anger källa när du citerar eller refererar ger du läsaren intrycket av att de tankar du presenterar är dina egna. Plagiering är en grov förseelse i vetenskapliga sammanhang.

Plagiat är t.ex. att:

  • kopiera text (fraser, meningar, stycken) utan att använda citatmarkering och utan att ange källa
  • kopiera text men byta ut enstaka ord eller ändra ordföljden i meningarna
  • referera innehållet i en annan text så att dina formuleringar har alltför stora likheter med ursprungstexten, detta trots att källan anges
  • referera innehållet i en annan text och inte ange källan
  • använda idéer, teorier, metoder eller data och bilder som härstammar från en annan källa utan att ange källan
  • översätta en text från ett annat språk och inte ange att det är din översättning och inte ange källan.
  • återanvända egna tidigare texter utan att ange källa (självplagiering).

Många universitet och högskolor använder plagiatkontroll för att upptäcka entuella fall av plagiering. Läs mer om plagiatkontroll på Hanken här.

Referenssystem

Ett referenssystem innehåller rekommendationer för hur man ska ange källor på ett standardiserat sätt. APA, Harvard och Oxford är exempel på sådana referenssystem. Olika vetenskapliga discipliner använder olika referenssystem. Inom ekonomiska vetenskaper och samhällsvetenskaper är både APA 7 och Harvardsystemet allmänt förekommande. Inom rättsvetenskapen används Oxfordsystemet.

 

Ett referenssystem består av två element:

  • källhänvisningar i löpande text (texthänvisningar)
  • källförteckning

Referenssystemen indelas i två huvudkategorier:

  • namn/årtal-system (t.ex. APA 7, Harvard)
  • numeriska system (t.ex. Oxford).

Denna guide är baserad på APA 7-systemet, utvecklat av American Psychological Association.

Oavsett vilket referenssystem du använder är det viktigt att ange referenserna på ett konsekvent sätt. Referenserna ska ha en enhetlig utformning och innehålla tillräckligt med information för att läsaren ska kunna hitta källan.

 

Allmänna principer för texthänvisningar

Enligt APA 7-systemet står författarens (upphovsmannens) efternamn och publikationens utgivningsår i texthänvisningen. Texthänvisningen placeras i texten på ett sådant sätt att läsaren kan avgöra vilken del av texten som är baserad på någon annans idéer och vilken del som är baserad på dina egna idéer eller din egen forskning. 

Källhänvisningen i löpande text (texthänvisningen) leder läsaren vidare till referensen med mera information om källan, som finns i källförteckningen. Det uppslagsord som står i texthänvisningen måste därför stå som första ord i källförteckningen, för att läsaren ska kunna hitta och identifiera källan. Texthänvisningen består av källans upphovsman och årtal. Om du ordagrant citerar din källa, bör du lägga till sidnummer. Du kan även lägga till sidnummer om du vill hjälpa läsaren att hitta exakt det ställe du hänvisar till, även om du inte använt direkt citat.

Olika sätt att referera

Referat är alltid att föredra framom citat. Då du refererar återger du med dina egna ord innehållet eller tankegången i en annan författares text. Du kan välja att betona antingen vem som har sagt något eller vad som sägs. Om du betonar vem som säger något placeras upphovsmannens namn utanför parentesen. Notera att sidnummer i texthänvisningen inte behöver tilläggas vid referat. Om du å andra sidan vill betona vad som sägs, placerar du upphovsmannens namn inne i parentesen.

 

VEM säger något (författarcentrerad källhänvisning): Enligt Huddleston och Minahan (2011) finns det fem olika typer av...

VAD sägs (narrativ källhänvisning): Av de fem olika shoppartyperna är den ensamme vandraren, den mest... (Huddleston & Minahan 2011)

Då du citerar återger du ord för ord det som någon annan har skrivit. Korta citat vävs in i texten medan längre citat utformas som blockcitat, d.v.s med början på ny rad och indragning av texten. Källhänvisningen placeras i omedelbar anslutning till citatet. Citat ska alltid förses med sidhänvisning om källan har paginering. Tabeller, figurer och bilder som härstammar från en annan källa är citat och ska därför förses med källhänvisning. Samma regler gäller för elektroniskt material. När du citerar ska texthänvisningen ha ett sidnummer (om källan har sidnumrering). Notera att tabeller, figurer och bilder som tas från någon källa likställs med citat, så även digitalt material.

Använd hellre referat än citat när du skriver vetenskapliga texter. Citera endast när det är absolut nödvändigt för din text. Undvik längre citat. Att referera ger dig även möjlighet att anpassa texten så att materialet passar in i kontexten i din avhandling och skrivstil.

 

Korta citat

Ett kort citat består högst av ett par meningar, eller en del av en mening och vävs in i den löpande texten. Omge texten med citationstecken.

Exempel ”En tumregel är att du ska vara återhållsam med citat och generös med referat – och att båda delarna ska flyta lätt.” (Dysthe, Hertzberg & Hoel, 2002 s.111).

 

Blockcitat (längre citat)

Undvik att citera en och samma källa i ett helt stycke, men om det är absolut nödvändigt med ett längre citat för din text, d.v.s. längre än 40 ord eller tre meningar, rekommenderas blockcitat. Citatet markeras då i form av ett textblock som dras in på sidan och som dessutom kan förses med enkelt radavstånd och mindre textstorlek. Blockcitat omges inte av citationstecken. Texthänvisningen placeras efter punkten på den sista meningen i citatet. Detta visar läsaren att hela stycket är ett citat.

 

Ändringar och översättningar av citat

Ändra inte på den ursprungliga texten då du citerar. Emellertid kan du utelämna ett textavsnitt inne i ett citat. De utelämnade orden ersätts med tre punkter inom hakparentes […]. Om du vill understryka eller kursivera något i citatet måste du infoga t.ex. [egen kursivering] efter citatet. Om du översätter ett citat från ett annat språk måste det framgå att det är frågan om en översättning, t.ex. genom att tillfoga [egen översättning] efter citatet. Källhänvisningen anges i omedelbar anslutning till citatet.

Referenshanteringsverktyg

Det finns flera verktyg för hantering av referenser. Hankens bibliotek kan hjälpa dig att komma igång med referenshanteringsverktyget Mendeley eller Zotero. Se guiden för referenshanteringsverktyg, eller delta i en workshop. Du kan även boka handledning eller fråga per bibliotekets e-post (biblioteket@hanken.fi).

Men hjälp av Mendeley eller Zotero kan du bygga upp ett referensbibliotek av dina källor genom att samla referenser från biblioteksdatabaser och t.ex. Google Scholar. Du kan plocka in referenser från ditt referensbibliotek till din text i Word, samt skapa automatiska alfabetiserade källförteckningar och texthänvisningar i olika stilar.

En del biblioteksdatabaser, t.ex. Hanna, tillhandahåller också automatiska referenser till källorna.