Skip to Main Content

Öppen vetenskap

Öppen forskningskultur

Öppen vetenskap har uppmanat hela forskarsamfundet att tänka på hur man kan öka vetenskapens öppenhet och hur man kan förnya de sätt på vilka:

Finlands nationella Policy för öppen forksningskultur publicerades 2022 som en del av de fyra policyerna för öppen vetenskap i Finland för att uppnå målen i Deklarationen för öppen vetenskap och forskning (Finland) 2020-2025. Hanken undertecknade Deklarationen i augusti 2019.

Denna Policy för öppen forskningskultur anger strategiska principer, mål och åtgärder för öppen forskningskultur, företagssamarbete, medborgarforskning, öppen utbildning, öppen forskningsdata, öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och ansvarsfull forskningsutvärdering. Policyn har kompletterats med tre rekommendationer för öppen forskningskultur:

  • Verktyg för självutvärdering av tjänster inom öppen forskningskultur: Syftet med verktyget är att hjälpa en forskningsorganisation att utveckla och självutvärdera sina tjänster för öppen forskningskultur. Olika åtgärder som främjar ansvarsfull forskningsutvärdering, öppen utbildning och öppen tillgång till forskningsdata och publikationer konkretiserar kriterierna på miniminivå och idealnivå. Dessa åtgärder och kriterier används också i den nationella uppföljningen av öppen vetenskap för att bedöma mognadsnivån för en organisations öppen vetenskap.
  • Rekommendationen för medborgarforskning: Denna rekommendation syftar till att ge forskningsorganisationer och finansiärer som verkar i vetenskapssamfundets gränssnitt principer och anvisningar för att främja medborgarforskning. Rekommendationen ger svar på frågor om hur medborgarforskningsprojekt kan göras mer lockande för forskare och hur medborgarforskningsmetoder ger forskare erkännande och meriter, erbjuder en grund för säkerställande av kvaliteten på medborgarforskningen i det finländska vetenskapssamfundet.
  • Rekommendation för öppen vetenskap inom ömsesidig forsknings- utvecklings- och innovationsverksamhet mellan forskningsgrupper och företag: Detta är en rekommendation för genomförande av den öppna vetenskapens verksamhetsformer i forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet mellan finländska forskningsorganisationer och företag (FUI-verksamhet). I denna rekommendation redogörs för hur forskningsresultat och -material som uppkommer inom företagssamarbetet kan utnyttjas och/eller spridas på ett säkert, effektivt och så öppet sätt som möjligt.

Ansvarsfull forskningsutvärdering

Hanken har undertecknat San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) och Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA) Agreement on Reforming Research Assessment och stöder principerna för ansvarsfull utvärdering av forskning.

  • DORA-deklarationen erkänner behovet av att förbättra sätten på vilka forskare och forskningsoutput utvärderas. 22 674 individer och organisationer från 159 länder har undertecknat deklarationen sedan 2012.
  • CoARA-överenskommelsen sätter en gemensam riktning utifrån gemensamma principer och tidsramar för förändringar i bedömningspraxis för forskning, forskare och forskningsorganisationer. De övergripande målen är att maximera forskningens kvalitet och genomslag och att främja mångfald, öppenhet och jämlikhet i forskning och forskningsutvärdering. 441 organisationer har nu undertecknat överenskommelsen sedan 2022.

Öppen vetenskap har en central roll i de nya forskningsutvärderingsprinciperna och åtagandena som innebär att öppen vetenskapspraxis ska belönas och beaktas inom bedömning av forskning för såväl enskilda forskare som forskningsorganisationer.

 

Hankens Riktlinjer för transparent och ansvarsfull forskningsutvärdering

Hanken följer internationella initiativ och utvecklingen inom ansvarsfull metrik, såsom San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) och den nationella rekommendationen God praxis inom utvärdering av forskare. Nationell rekommendation för ansvarsfull utvärdering. Hanken utarbetar praktiker, incitament och tjänster för forskningsutvärdering som behövs för att stöda öppen vetenskap och forskning. Hanken följer upp och främjar forskares meriteringspraxis på nationell och internationell nivå.

I beslut som kräver utvärdering av forskningens kvalitet tillämpar Hanken God praxis inom utvärdering av forskare. Nationell rekommendation för ansvarsfull utvärdering. Den vetenskapliga kvaliteten utvärderas genom att i första hand granska det vetenskapliga innehållet i forskningsoutput (t.ex. vetenskapliga publikationer och forskningsdata). Vid utvärderingen tar Hanken hänsyn till forskningsoutput i olika format och på olika språk. Indikatorer för vetenskaplig kvalitet omfattar metoder, data, teoretiska ramar och forskningens relevans för utvecklingen inom forskningsområdet. Metrik kan användas som stöd för den samlade bedömningen, men metrik får inte ersätta en utvärdering utifrån det vetenskapliga innehållet i forskningsoutput.

I enlighet med God praxis inom utvärdering av forskare. Nationell rekommendation för ansvarsfull utvärdering kan en forskares insatser för att främja öppen tillgång till de slutprodukter som forskningen resulterar i d.v.s. forskningsoutput, betraktas som akademiska meriter och som en del av forskningsutvärderingen. Detta gäller även forskarens engagemang för att skapa samhällelig växelverkan och insatser inom vetenskapskommunikation.

Hanken rekommenderar sina forskare att använda TENK:s modell till meritförteckning för forskare, vilken innefattar aktiviteter inom öppen vetenskap och forskning. TENK:s modell till meritförteckning är avsedd att presentera en forskares arbete och meriter så uttömmande som möjligt och på ett sätt som möjliggör jämförelser. 

Altmetritjänster (t.ex. Altmetric och PlumX) är integrerade i Haris publika portal för att komplettera den traditionella, citationsbaserade metriken. Altmetri (alternativ metrik) mäter forskningens genomslag i ett bredare utbud av informationskanaler, och ger en bild av den uppmärksamhet ett forskningsresultat har fått i samhället i stort. Hanken uppmuntrar sina forskare att aktivt informera forskningssamfundet om sin forskning, att göra allmänheten medveten om forskningen och att delta i samhällsdiskussionen. Detta i syfte att underlätta innovation och samarbete inom forskningssamfundet, mellan forskning och näringsliv och mellan forskningen och samhället i stort. Hankens enhet för marknadsföring och kommunikation bistår i frågor som berör forskningskommunikation. Vid utvärdering av forskning beaktas värdet hos de slutprodukter som forskningen resulterar i (forskningsoutput), samt olika indikatorer, inklusive kvalitativa indikatorer såsom samhälleligt genomslag.

Insatser som är relaterade till öppen vetenskap och forskning är en del av det vetenskapliga arbetet och beaktas som meriter i högskolans utvärderingskriterier vid rekrytering och karriärutveckling. Så snart som det är administrativt möjligt, tillämpar Hanken God praxis inom utvärdering av forskare. Nationell rekommendation för ansvarsfull utvärdering vid rekrytering och i sitt karriärsystem. Vidare kopplas likabehandling, icke-diskriminerande incitament för forskning, öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och FAIR-dataproduktion till Hankens premiering av publikationer.

Medborgarforskning

citizen science          citizen science   

Bilder:  citizenscience.orgEuropeiska kommissionen.

Medborgarforskning listas som en av de åtta ambitionerna i EUs öppna vetenskapspolicy. Begreppet medborgarforskning kan beskrivas som frivilligt deltagande av icke-professionella forskare i vetenskaplig forskningsprocess och aktiviteter på olika möjliga sätt: som observatörer, som finansierare, från att utforma forskningsagendor och policyer, till att samla in, hantera och analysera data och utvärdera forskningsresultat. Begreppet avser också allmänhetens bättre förståelse av vetenskap genom öppen tillgänglighet till publikationer, forskningsdata och process. Medborgarforskning möjliggör demokratisering av vetenskapen och stärker samhällets förtroende för vetenskapen.

Inom den ansvarsfulla medborgarforskningen är det viktigt att människor inte är föremålet för forskning, utan dess aktörer. Medborgarforskning förutsätter att:

  • Vanliga människor deltar i minst ett skede av forskningen.
  • Vanliga människor inte är föremål för forskningen, utan dess aktörer.
  • Forskningen ska i allmänhet ledas av en utbildad forskare.

Forskaren ska se till att vanliga människor erbjuds tillräckligt allmänspråkligt material under forskningen och efter att den avslutats.

Se exempelprojekt i Zooniverse – People-powered research.

Video: Citizen Science: Opening up science to society, EU vetenskap och innovation.

Att förbättra synligheten och genomslaget av din forskning

Hanken uppmuntrar sina forskare att aktivt informera forskningssamfundet om sin forskning, att göra allmänheten medveten om forskningen och att delta i samhällsdiskussionen. Detta i syfte att underlätta innovation och samarbete inom forskningssamfundet, mellan forskning och näringsliv och mellan forskningen och samhället i stort. Hankens enhet för marknadsföring och kommunikation bistår i frågor som berör forskningskommunikation.

Att kommunicera forskningsoutput kan förbättra din synlighet och genomslagskraft som forskare. Det är viktigt att formulera din egen kommunikationsstrategi och använda olika sätt för att öka synligheten och genomslagskraft av din forskning. Det är alltid fördelaktigt att publicera din artikel i en tidskrift som är indexerad i de mest populära databaser som Scopus och Web of Science. Detta förbättrar artikelns synlighet i forskarsamhället. Det finns dock många andra sätt att öka synligheten och effekten av din forskning, t.ex.:

  • Att registrera dina publikationer och forskningsdata i Haris:

Haris publika portal hämtar data från Haris-databasen och är också integrerad med forskarnas personliga Hanken-webbsidor. Dessa tre tillsammans visar publikationer, dataset, aktiviteter och projekt från Hankens forskare och förbättrar synligheten av Hankens forskningsresultat både på institutionell nivå och forskarnas individuella nivå.

  • Öppen tillgång till dina forskningsoutput:

När publikationer och forskningsdata publiceras fritt tillgängliga är de mer använda och citerade. Open access och öppen data ökar synligheten och genomslaget av din forskning, påskyndar antagandet av dina forskningsresultat och underlättar disciplinärt och tvärvetenskapligt samarbete. Se Varför OA? i LibGuiden om Open access och Datapublicering och långtidsbevaring i LibGuiden om Hantering av forskningsdata.

Det rekommenderas att ge öppen tillgång till forskningsoutput utöver publikationer och data (t.ex. forskningsmetoder, mjukvaruverktyg, modeller, appar) och dela dem så mycket som möjligt. 

  • Tidig och öppen delning av forskning:

Det rekommenderas också att dela din forskning så tidigt som möjligt. Horizon Europe, t.ex. rekommenderar tidig och öppen delning av forskning som stödjer reproducerbarhet i forskningen och hjälper forskare att säkra företräde för sina resultat och slutsatser. Exempel på metoder för tidig delning inkluderar förhandsregistrering, registrerade rapporter och preprint:

  • Förhandsregistrering (preregistration) skiljer hypotesgenererande med befintliga observationer från hypotestestande med nya observationer. Framsteg inom vetenskapen är beroende av båda. Men samma data kan inte användas för att generera och testa en hypotes. Vanliga fördomar i mänskligt resonemang som efterklokskapsbias kan inträffa och minska trovärdigheten för forskningsresultaten. Förhandsregistrering av forskningsplanen i ett offentligt förvar som OSF gör forskningshypotes, studiedesign och planerad analys tillgänglig innan data samlas in. Förhandsregistrering ökar transparensen, trovärdigheten och reproducerbarheten av resultaten och hjälper till att lösa publikationsbias mot positiva resultat. Mer information, se Future-proof your research. Preregister your next study av Centre for open science.
  • Registrerade rapporter (registered reports) är forskningsartiklar som granskas och publiceras i två steg. Studiens design- och analysplan inklusive hypotes och metodik genomgår peer-review av forskningsfrågans och protokollets kvalitet och lämplighet. Om de accepteras förregistreras forskningsprotokollen och den slutliga forskningsartikeln accepteras preliminärt för publicering. Efter att forskningen är genomförd skickas en artikel som innehåller resultaten och diskussionen samt eventuella ändringar in och genomgår en andra omgång av peer-review. Bilden nedan av Centre for open science illustrerar denna process:

registered_reports.width-800

Registrerade rapporter får feedback från expertgranskare när det är som mest användbart och kan ha högre acceptansgrad. De accepteras innan du påbörjar datainsamling och analys och kommer att publiceras baserat på forskningens kvalitet, oavsett de slutliga resultaten.

Registrerade rapporter erbjuder ett botemedel mot många rapporterings- och publiceringsbias, främjar forskningsreproducerbarhet, transparens och självkorrigering och kan hjälpa till att omforma hur samhället utvärderar forskning och forskare (Se Chambers, Christopher D. and Loukia Tzavella. 2022. The past, present and future of Registered Reports. Nature Human Behaviour 6, 29–42. https://doi.org/10.1038/s41562-021-01193-7). 

En majoritet av de registrerade rapporterna lämnades in av forskare i tidiga karriärer, och det finns många belöningar för yngre forskare som väljer att lämna in registrerade rapporter. Du kan hitta FAQ, listan över  Participating journals och deras riktlinjer på sidan  Registered Reports: Peer review before results are known to align scientific values and practices av Centre for open science. Ett antal av tidskrifterna finns inom ekonomi.

  • Preprints är vetenskapliga manuskript som delas offentligt före peer-review och publicering via preprint-plattformar som ZenodoPreprints och SocArXiv.
  • Nätverk i sociala medier:

Sociala medier erbjuder möjligheter för forskare att nätverka med sina kollegor och göra deras forskning synlig för både sina kamrater och allmänheten, t.ex. ResearchGateAcademia.eduMendeleyLinkedIn och Twitter.

Observera att det rekommenderas att du har olika sätt att dela information om din forskning, t.ex. via sociala medier för att öka synligheten och effekten av din forskning. Forskare är dock ansvariga för allt innehåll de laddar upp eller delar via sociala medier, som är upphovsrättsskyddat. Kolla i förväg varje förlags parallellpubliceringspolicy om du har rätt att dela en version av dina publikationer via dessa forum.

  • Forskarprofiler: Du kan skapa dina forskarprofiler i olika citatdatabaser.
    • Profil i Scopus, Scopus Author Identifier och Scopus Affiliation Identifier: Scopus skapar automatiskt forskarprofiler med författaridentifierare. Forskare kan vid behov begära korrigeringar.
    • Web of Science ResearcherID: Efter registrering i ResearcherID-tjänsten kan forskare skapa en forskarprofil och genom den behålla sin publikationslista. De kan också komplettera sina profiler med anslutningsinformation och övervaka både citeringsdata och h-index från Web of Science.
    • Google Scholar profile: Google Scholar skapar inte automatiskt profiler för forskare. Du kan dock skapa ett Google-konto och samla alla dina artiklar som finns i Google Scholar till My Citations-sidan . Profilen kan göras offentlig eller hållas privat.
  • Använd Altmetric:

Altmetric (alternative metrics), ofta kallas nästa generations metriken, fungerar som ett komplement till traditionella metriken baserad på citeringar för att visa hur mycket och vilken bredare mängd olika typer av uppmärksamhet en forskningsoutput har fått i samhället. Altmetric respektive PlumX är de altmetritjänster som är integrerade Haris nya publika portal. Se Altmetri.

  • Var delaktig i medborgarforskning:

Medborgarforskning listas som en av de åtta ambitionerna i EUs öppna vetenskapspolicy. Begreppet medborgarforskning kan beskrivas som frivilligt deltagande av icke-professionella forskare i vetenskaplig forskningsprocess och aktiviteter på olika möjliga sätt: som observatörer, som finansierare, från att utforma forskningsagendor och policyer, till att samla in, hantera och analysera data och utvärdera forskningsresultat. Begreppet avser också allmänhetens bättre förståelse av vetenskap genom öppen tillgänglighet till publikationer, forskningsdata och process. Medborgarforskning möjliggör demokratisering av vetenskapen och stärker samhällets förtroende för vetenskapen. Mer information, se avsnittet ovan om medborgarforskning.

Tilläggsläsning och källor