Du behöver förhålla dig källkritiskt till den information du hittar eller får ta del av, särskilt när det gäller material tillgängligt på nätet. Sträva alltid efter att söka fram ursprungskällan (den primära källan) och citera den i dina skriftliga arbeten istället för att hänvisa till sekundära källor som kan ha förvrängt eller missförstått informationen. Håll alltid avståndet mellan informationsproducent (ursprungskällan) och dig själv som informationskonsument så kort som möjligt.
Var medveten om att dina digitala fotspår lagras i söktjänster på nätet. Det här betyder att du får anpassad information beroende på vem du är, dina intressen, din sökhistorik, din plats och vad du har klickat på tidigare.
Filmen nedan från Code.org (5:12) förklarar i korthet vad som händer i bakgrunden när du gör sökningar online:
Se en interaktiv presentation över hur sökningar i Google går till:
Håll koll på källkritikens centrala begrepp:
| (bekräftelse)bias | = fördom, snedvridning. En tendens att lättare tro på sådant som stärker ens tidigare världsbild eller uppfattning om saker och ting. Ökad medvetenhet, bredare informationssökning, källkritiskt tänkande och diskussion kan vidga perspektiv och motverka fenomenet. |
| deepfake | = bild eller film som producerats av datorer i syfte att verka äkta och trovärdig |
| desinformation | = falsk information som sprids avsiktligt |
| fejkade nyheter | = påhittad information som liknar vanliga nyheter men som skapats med avsikt att vilseleda eller förvränga fakta |
| filterbubbla | = ett tillstånd där internetanvändare matas med information som motsvarar den information man tidigare sökt fram. Kan leda till isolering där man bara tar del av information som stärker ens tidigare världsbild. |
| infodemi | = en kraftig ökning av obekräftad information relaterat till en specifik kris eller händelse. Sprids snabbt och okontrollerat och ökar spekulation och osäkerhet |
| malinformation | = korrekt information eller nyheter som används för att skada någon eller något, t.ex. läckta privata, känsliga eller hemliga personuppgifter. |
| missinformation (eller felaktig information) | = falsk information som sprids utan att den som sprider informationen är medveten om att informationen är falsk |
| primärkälla | = den källa där information eller forskningsresultat publiceras för första gången. Sträva alltid till att söka upp, läsa och hänvisa till den ursprungliga informationskällan. |
| pseudovetenskap | = ovetenskaplig forskning som kan vara mystisk eller spekulativ, t.ex. astrologi |
| sekundärkälla | = en källa som bygger vidare på primärkällor och där information publiceras i andra hand |
| trollfabrik | = verksamhet som sprider desinformation på internet och sociala medier |
Källor: Nationalencyklopedin och Oxford English Dictionary
Faktakolla artikeln med hjälp av dessa steg:
Källa: The International Federation of Library Associations (IFLA)
Källkritik enligt SIFT-metoden går ut på fyra steg:
Källa: https://hapgood.us/2019/06/19/sift-the-four-moves/.
Om du är osäker på en tidskrifts kvalitet kan du alltid börja med att kontrollera om tidskriften finns listad i det finländska registet Publikationsforum (Julkaisufoorumi, JUFO). Tidskrifter som är rankade med 1-3 är förhandsgranskade (peer reviewed). Tidskrifter rankade med 0 inte har genomgått förhandsgranskning.
Ulrichsweb är ett annat verktyg för att kontrollera om en tidskrift är förhandsgranskad. Om du är osäker, tala med din lärare eller fråga bibliotekspersonalen!
En vetenskaplig text kännetecknas av att den:
En bra vetenskaplig artikel kännetecknas av att den: