Skip to main content
It looks like you're using Internet Explorer 11 or older. This website works best with modern browsers such as the latest versions of Chrome, Firefox, Safari, and Edge. If you continue with this browser, you may see unexpected results.

Bibliometri

Att bedöma tidskrifter

Det finns många faktorer som du behöver tänka på när du bedömer kvaliteten på en tidskrift. Här presenteras några verktyg som hjälper dig att bedöma eller välja tidskrifter.

  • Är en tidskrift referentgranskad? 

Referentgranskning (peer review) betyder att en artikel granskas av sakkunniga innan den publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Referentgranskning är en process för kvalitetskontroll. I databasen UlrichsWeb kan du kontrollera bl.a. huruvida en tidskrift tillämpar referentgranskning.

Att en tidskrift använder sig av referentgranskning (referee) kontrolleras behändigast genom att först söka fram tidskriften i den elektroniska tidskriftslistan i Hanna, sedan klicka på SFX-ikonen och välja Ulrich's från SFX-menyn. Då slås samma tidskrift upp automatiskt. Om raden "Refereed: Yes" finns på sidan med allmän information om tidskriften, betyder det att den använder sig av referentgranskning då artiklar accepteras för publicering.

  • Indikatorer för tidskriftsrankning

I vilka databaser indexeras tidskriften? Är tidskriften indexerad i Web of Science och/eller Scopus? Vilken impaktfaktor har tidskriften i Web of Science eller i Scopus (SNIP eller SJR)? Hur klassificeras tidskriften enligt Publikationsforum (Julkaisufoorumi, Jufo) och/eller Academic Journal Guide (AJG)

De vanigaste indikatorerna presenteras nedan Se Indikatorer för tidskriftsrankning (t.ex. Tidskriftsimpaktfaktor/Journal impact factor (JIF)Source Normalized Impact per Paper (SNIP)Publikationsforum (Jufo) och Academic Journal Guide (AJG) nedan).

  • Är en tidskrift open access? Får du parallellpublicera din artikel i Haris/DHanken? 

Sherpa/Romeo innehåller information om publiceringsvillkor för ett stort antal tidskrifter. Läs mer om Grön OA (Parallellpublicering).

  • Allmän information om en tidskrift

Hur är tidskriftens upplagor och täckning? Hur ofta publiceras den? Hur snabb är en artikel från inlämning till publicering? Vad är tidskriftens godkännande/avslag förhållanden?

Informationen finns på tidskriftens eller förläggarens webbplats. Vissa tidskrifter har "received" och "accepted" datum på artiklars första sidor.

  • Tidskriftskategorier:

I enlighet med UKM:s publikationshandbok kategoriseras tidskrifterna enligt följande:

  1. Referentgranskad vetenskaplig tidskrift: Tidskrifter med Publikationsforum-klass 1-3 (Julkaisufoorumi) eller övrig vetenskaplig tidskrift som genomgår sakkunnigförfarande/referentgranskning (peer review).
  2. Icke-referentgranskad vetenskaplig tidskrift: Övrig vetenskaplig tidskrift som inte genomgår sakkunnigförfarande/referentgranskning (peer review).
  3. Facktidskrift (Trade journal)
  4. Tidskrift för allmänheten
  5. Dagstidning

Se Publication data collection instructions for researchers 2019 (pdf) (Julkaisutiedonkeruun ohjeistus tutkijoille 2019 (pdf)).

Indikatorer för tidskriftsrankning

Tidskriftsimpaktfaktor (Journal Impact Factor, JIF) är den ursprungliga indikatorn för tidskriftsrankningen inom vetenskapliga och samhällsvetenskapliga discipliner, men andra är nu också tillgängliga som försöker ta hänsyn till variationer mellan ämnesområden och tidsperioder.

Hanken tillämpar en kombination av metriken som i Journal Citation Reports (JCR)Publikationsforum-klassificeringen (Julkaisufoorumi, JUFO), i Scopus (Source Normalized Impact per Paper, SNIP) och Academic Journal Guide (AJG) vid bedömningen av tidskrifternas kvalitet.

Tidskriftsimpaktfaktor (JIF)

Tidskriftsimpaktfaktor (Journal Impact Factor (JIF) eller Impact Factor (IF)) på en akademisk tidskrift är ett mått som återspeglar det årliga genomsnittliga antalet citeringar av nyligen publicerade artiklar i den tidskriften. Impaktfaktorn utformades av Eugene Garfield, grundaren av Institutet för vetenskaplig information (Institute for Scientific Information, ISI).

JIF använder citeringsdata från Web of Science-databasen, med fullständig JIF-information i Journal Citation Reports (JCR). Impaktfaktorer har beräknats årligen från 1975 för tidskrifter som anges i Journal Citation Reports och uppdateras årligen i juni. Tidskrifter med störst impaktfaktorer har en av cirka 50, medan de flesta är under 1.

Beräkning: Använder en tvåårsperiod för att dela antalet gånger som artiklar citerades med antalet artiklar som publicerades.

Exempelvis skulle 2013 års impaktfaktor för en tidskrift beräknas enligt följande:

    200 = Totalt antal gånger artiklar som publicerades under 2011 och 2012 citerades av indexerade tidskrifter under 2013

    73   = Totalt antal "citable items" som publicerades under 2011 och 2012

2013 impaktfaktor = 2.73 (200/73).

Det betyder att tidskriftens artiklar under åren 2011 och 2012 hade cirka 2,73 citeringar under 2013.

Observera att "citable items" för denna beräkning är vanligtvis artiklar, granskningar, förfaranden eller anteckningar. JIF eliminerar frontfrågan (t.ex. ledare, nyheter, brev till redaktörer) i sina beräkningar.

Det finns också en femårsimpaktfaktor som är en mer tillförlitlig indikator inom många ämnesområden. Artiklar från åren 2012, 2011, 2010, 2009 och 2008 ingår i femårsimpaktfaktorn för 2013.

Handledningar för JCR: Journal Citation Reports: Learn the Basics.

Observera att JIF kan lätt skeva, t.ex. om en enskild artikel citeras mycket (se Metrics: journal's impact factor skewed by a single paper, en artikel 2010 i Nature). Tidskriftsrankningar utvärderar prestationen av en tidskrift som en helhet men säg ingenting om impakten eller kvaliteten på enskilda artiklar. De flesta artiklar har låga citeringsvärden trots att de publiceras i en högt rankad tidskrift. Impaktfaktorn kan ofta missbrukas för att mäta tidskrifternas kvalitet.

Impaktfaktorerna av tidskrifter inom olika områden bör inte jämföras med varandra.

Source Normalized Impact per Paper (SNIP)

Centrum för vetenskap och teknik studier (Centre for Science and Technology Studies, CWTS) vid Universitetet i Leiden beräknar tidskriftsindikatorer baserat på Scopus bibliografiska databas producerad av Elsevier. Indikatorer är fritt tillgängliga för mer än 20 000 tidskrifter som är indexerade i Scopus-databasen.

En nyckelindikator som erbjuds av CWTS:s tidskriftsindikatorer är Source normalized impact per paper (SNIP). SNIP-indikatorn mäter den genomsnittliga citeringsimpakten av en tidskrifts publikationer. SNIP-värden är fritt tillgängliga i Scopus Sources och CWTS Journal Indicators. T.ex. på Scopus Sources:s sida, hitta din måltidskrift. Genom att klicka på tidskriftens namn kommer du till sidan "Source detail". På höger sida av denna sida visas tidskriftens senaste SNIP-värdet:

                       SNIP-värdet

CWTS:s tidskriftsindikatorer tillhandahåller också stabilitetsintervall som anger tillförlitligheten för en tidskrifts SNIP-värde. Mer information om de indikatorerna som erbjuds av CWTS:s tidskriftsindikatorer finns på sidan Methodology.

Till skillnad från den välkända tidskriftsimpaktfaktorn korrigerar SNIP som ett fältnormaliserat metrik för skillnader i citeringspraxis mellan olika vetenskapliga områden och discipliner, vilket möjliggör mer exakta jämförelser av citeringsimpakten mellan fält. Det är användbart särskilt för forskare som publicerar inom tvärvetenskapliga områden.

Publikationsforum (Jufo)

 Publikationsforumet logo

Det nationella publikationsforumet (Julkaisufoorumi, Jufo) syftar till att fungera som kvalitetsindikator för hela den vetenskapliga publikationens produktion av universitet i Finland. Efter de norska och danska exemplen bygger publikationsforumsystemet på kvalitetsklassificering av vetenskapliga publikationskanaler – tidskrifter, publikationsserier och bokförlag – inom alla forskningsområden.

I klassificeringen indelas publiceringskanalerna i tre nivåer (1 = basnivån, 2 = ledande nivån, 3 = högsta nivån) av 23 fältspecifika expertpaneler. Andra identifierade publiceringskanaler som inte når upp till nivå 1 listas med 0, och publiceringskanaler som ännu inte har bedömts av expertpanelerna listas med märket -.

På sidan Databassökning kan du kolla vilken nivå en tidskrift, publikationsserie, konferens eller ett förlag har.

Publikationsforumet verkar inom Vetenskapliga samfundens delegation (TSV). Den första publikationsforum-klassificeringen slutfördes 2011. Från 2015 har klassificeringen använts i Ministeriets finansieringsmodell.

Academic Journal Guide (AJG)

AJG logo

Englands Chartered Association of Business Schools (CABS) släpper rankningen av ekonomitidskrifter: Academic Journal Guide (AJG), även känd som "ABS-listan." Det är efterträdaren till den ofta kritiserade Academic Journal Quality Guide. Denna ABS-ranking har blivit ganska inflytelserik som den ledande tidskriftsrankningen över företagsledningsdiscipliner i Storbritannien. Även om rankningen har kritiserats kraftigt har ABS-rankningen antagits av många handelshögskolor öckså i andra länder.

AJG är en guide till omfången och kvaliteten på tidskrifter där ekonomi- och företagsledningsakademier publicerar sin forskning. Dess syfte är "to give both emerging and established scholars greater clarity as to which journals to aim for, and where the best work in their field tends to be clustered".

Det finns 5 klassificeringar av AJG: 4*, 4, 3, 2 och 1. Se Ratings explained.

Guiden kan nås fritt efter att du har registrerat dig och loggat in https://charteredabs.org/academic-journal-guide-2018/.