Bibliometri

Impakt är effekten, förändringen eller bidraget som din forskning gör för samhället. Det kan vara användbart att tänka på processen som en impaktsresa som involverar insatser, aktiviteter, output, resultat och effekter och att överväga vem som kommer att dra nytta av din forskning och hur de kommer att dra nytta av den.

Impakten kan vara:

• Kulturella t.ex. att förändra attityder eller åsikter
• Ekonomisk
• Miljö-relaterad
• Hälsa- och välbefinnande-relaterad
• Policyrelaterad
• Vetenskaplig eller akademisk
• Samhälleliga t.ex. att öka medvetenheten eller förståelsen
• Teknologisk
• Utbildning och kapacitetsuppbyggnad

Att samla bevis på dina aktiviteter, resultat och effekter är viktigt för att hjälpa dig att representera en heltäckande bild av din forskningsimpakt. Detta kan inkludera bibliometri och andra kvantitativa indikatorer, liksom kvalitativ information och bevis.

Se Research impact: what it is, why it matters, and how you can increase impact potential av Kudos. 

Det är alltid fördelaktigt att publicera din artikel i en tidskrift som är indexerad i de mest populära databaser som Scopus och Web of Science. Detta förbättrar artikelns synlighet i forskarsamhället. Det finns dock många andra sätt att öka synligheten och effekten av din forskning, t.ex.:

• Att registrera dina publikationer och forskningsdata i Haris: Haris publika portal hämtar data från Haris-databasen och är också integrerad med forskarnas personliga Hanken-webbsidor (t.ex. https://www.hanken.fi/sv/person/apramey-dube). Dessa tre tillsammans visar publikationer, data, aktiviteter och projekt från Hankens forskare och förbättrar synligheten av Hankens forskningsresultat både på institutionell nivå och forskarnas individuella nivå.
• Öppen tillgång till dina forskningspublikationer och data: När en publikation och forskningsdata är fritt tillgängliga är de mer använda och citerade. Open access och öppen data ökar synligheten och impakten av din forskning, påskyndar antagandet av dina forskningsresultat och underlättar disciplinärt och tvärvetenskapligt samarbete. Se Varför OA? i LibGuiden om Open access och Att öppna data i LibGuiden om Hantering av forskningsdata (Research Data Management, RDM).
• Nätverk i sociala medier: Sociala medier erbjuder möjligheter för forskare att nätverka med sina kollegor och göra deras forskning synlig för både sina kamrater och allmänheten, t.ex. ResearchGate, Academia.edu, Mendeley, LinkedIn och Twitter.
• Forskarprofiler: Du kan skapa dina forskarprofiler i olika citatdatabaser.
  • Profile in Scopus, Scopus Author Identifier och Scopus Affiliation Identifier: Scopus skapar automatiskt forskarprofiler med författaridentifierare. Forskare kan vid behov begära korrigeringar.
  • Web of Science ResearcherID: Efter registrering i ResearcherID-tjänsten kan forskare skapa en forskarprofil och genom den behålla sin publikationslista. De kan också komplettera sina profiler med anslutningsinformation och övervaka både citeringsdata och h-index från Web of Science.
  • Google Scholar profile: Google Scholar skapar inte automatiskt profiler för forskare. Du kan dock skapa ett Google-konto och samla alla dina artiklar som finns i Google Scholar till sidan My Citations. Profilen kan göras offentlig eller hållas privat.
  • ORCID: ORCID ger forskare en unik och permanent digital identifierare. Identifieraren länkar automatiskt forskare och alla deras publikationer och andra forskningsprodukter. Se skapa och anslut ditt ORCID-ID i Haris.
• Altmetric: Altmetric, ofta kallas nästa generations metriken, fungerar som ett komplement till traditionella metriken baserad på citeringar för att visa hur mycket och vilken bredare mängd olika typer av uppmärksamhet en forskningsoutput har fått i samhället. Se Altmetri.